Vtec upptäcks i flera utländska köttprov

Vtec-bakterier hittades i mer än vart tionde prov av utländskt nötkött. Största andelen fynd gjordes i prov från nötfärs. Malet kött har kopplats ihop med fler sjukdomsutbrott jämfört med helt kött. Foto: Sofia Boqvist/SLU

Livsmedelsverkets undersökning av nötkött på den svenska marknaden visar att det fanns vtec i tretton procent av proverna. (Artikeln tidigare publicerad i pappersversionen av SVAvet, nr 1-2-2015)

Livsmedelsverket har under de senaste åren också deltagit i flera utredningar av utbrott av ehec med olika livsmedel som misstänkt smittkälla, till exempel dåligt stekt köttfärs, opastöriserad mjölk och bladgrönsaker. Myndigheten analyserade 177 prover från nötkött som kommer från EU-länder, eller från länder utanför EU, och säljs på den svenska marknaden. I 23 av proverna fanns vtec-bakterier. I sex av dessa fanns vtec med egenskaper som pekar på att de har förmåga att orsaka allvarlig sjukdom. De hade genen för toxinet vtx2 och genen för vidhäftningsproteinet intimin.

Vtec vanligare än salmonella på kött

Tio av Sveriges största kommuner hjälpte till med att samla in prover av kött hos grossister, stormarknader och i mindre butiker under 2010 och 2011. Prover togs både av hela styckningsdetaljer och av malet kött som förts in till Sverige från andra EU-länder, eller importerats från Sydamerika. De vtec som isolerades tillhörde minst 14 olika serotyper och den vanligaste var O26. Serogruppen O157, som är den vanligaste orsaken till Ehec-utbrott med livsmedel som smittkälla, påvisades i två prov. Inga fynd av salmonella gjordes, vilket tyder på att vtec är vanligare än salmonella på importerat nötkött. En motsvarande kartläggning av vtec på svenskt kött kommer förhoppningsvis att bli klar 2016.

Viktigt med god slakthygien

Vid slakt kan slaktkroppen förorenas med vtec via kontakt med djurhuden vid avhudning, vid uttag av magtarmpaketet, eller via förorenade händer. Om djur från olika besättningar transporteras, eller stallas upp tillsammans före slakt, kan Vtec spridas mellan djur på samma vis som spridning kan ske inom en besättning. Vtec har dessutom potential att överleva i träck under lång tid. Därmed kan smittfria djur smittas av vtec vid uppstallning på slakteriet.

Risken för spridning av vtec i samband med slakt kan minskas genom god hygien och att riskreducerande system som HACCP-systemet tillämpas. Vid avhudningen bör kontakt mellan utsidan av djurhuden och slaktkroppen undvikas för att motverka överföring av vtec. Andra viktiga faktorer är hur slakteriet är uppbyggt, vilken slakthastighet som hålls och kompetensen hos personalen.

Fotnot: Rapporterna ”Kartläggning av shigatoxinproducerande E. coli (stec) på nötkött och bladgrönsaker” och ”Kartläggning av mikroorganismer på slaktkroppar” finns på www.slv.se.

Redaktionen

Redaktionen för svavet.sva.se finns på staben för kommunikation vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *