Samverkan ska sänka risken för Campylobactersmitta

Hönsslakteri
Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someonePrint this page

Antalet rapporterade fall av campylobacterios har ökat de senaste åren, både i Sverige och i EU som helhet. I Sverige rapporterades fler fall än någonsin tidigare under 2016. Fjäderfäbranschen har nu i samverkan med berörda myndigheter tagit krafttag för att vända trenden. SVA har bland annat bidragit med smittspårning.

Campylobacterios är en magåkomma som orsakas av bakteriesläktet Campylobacter. Det är en smitta som kan överföras mellan människa och djur, en så kallad zoonos. I ett flertal länder inklusive Sverige är campylobakterios den mest rapporterade zoonosen på människa. Det finns flera kända smittkällor och ett flertal studier pekar på att det är kött av fjäderfä, framförallt kyckling, som är den främsta källan. Fjäderfä är också den viktigaste källan för Campylobacter som smittar människor. Smittvägen kan, förutom intag av livsmedel, vara exponering via miljön.

Varningssignaler i övervakningen

Det finns en tydlig säsongsvariation med fler rapporterade fall under sommar och tidig höst. De senaste tre åren har dock fler fall än normalt rapporterats under vinterperioden. Under motsvarande perioder har också Campylobacter konstaterats hos en större andel kycklingflockar jämfört med tidigare år.

Sedan sommaren 2016 har förekomsten av Campylobacter bland slaktkycklingar varit högre än under tidigare år, även om förekomsten varierar kraftigt mellan slakterier. Detta år rapporterades totalt 11 021 sjukdomsfall i Sverige, vilket är fler än någonsin sedan sjukdomen blev anmälningspliktig. En kraftigt ökad andel, drygt 60 procent, hade smittats i Sverige, att jämföra med de tidigare siffrorna 30-40 procent.

Ökningen av antalet sjukdomsfall och den ökade förekomsten av Campylobacter bland slaktkycklingar startade en åtgärdskedja. Hur såg orsakssambanden ut? Ett urval av campylobacterisolat från människor och kycklingar från vinterperioderna 2014–2016 har helgenomsekvenserats och jämförts. Typningsresultaten pekar på en gemensam källa. Samma gäller den jämförelse som genomfördes i mars 2017. Campylobacter som påvisats bland svenska slaktkycklingar hade bidragit till ökningen av antalet sjukdomsfall.

Flera bakomliggande orsaker

Förändringar i konsumtionsmönster kan bidra med delförklaringar till den uppkomna situationen: Vi äter allt mer kyckling. Försäljningen av färsk kyckling, från både konventionella och ekologiska uppfödare, ökar.

Detta kan kopplas till att Campylobacter är känsliga för frysning och upptining. Finns smittan i produktionskedjan innebär en ökad konsumtion av färsk kyckling också ökade risker för smittspridning. Bakterierna dör visserligen vid upphettning, men kan lätt överföras från en källa till en annan vid dålig hygien i köket. Kycklingar som fötts upp ekologiskt, eller med tillgång till utevistelse bär oftare på bakterierna.

Den ökade efterfrågan på kycklingkött har också resulterat i en ökad import och en ökad produktion av svensk kyckling. Under 2016 slaktades 101 miljoner kycklingar i Sverige. Det är 25 miljoner fler än för tio år sedan.

Det tar ofta lång tid att få tillstånd till nya stallar. En del företag har därför ökat produktionen genom att minska tomtider mellan djuromgångar, börjat med delad slakt (alla djur i en flock skickas inte samtidigt till slakt) samt gått över till att slakta i flera skift. Detta är ändringar som leder till en större press i produktionen, vilket i sin tur innebär en större risk att föra in Campylobacter.

Behov av gemensamma insatser

Det är viktigt att bryta den ökande förekomsten av campylobacterinfektion. Gemensamma insatser av branschen och myndigheter krävs för att minska förekomsten av campylobactersmitta. I Sverige finns det sedan 1991 ett övervakningsprogram med branchorganisationen Svensk Fågel som huvudman. Programmets syfte är att minska smittan.

Utöver programmet är Campylobacter inte särskilt reglerad. Svenska myndigheter för samtal med fjäderfäbranschen för att se över biosäkerhetsrutiner och diskutera vilka åtgärder som borde vidtas för att smittan ska minska.

Branschen har de senaste månaderna gjort vissa insatser för att vända den negativa trenden. Både besättningar och slakterier har vidtagit åtgärder som ökad tomtid mellan omgångar, bättre hygienrutiner vid tvätt av transportlådor och höga hygienkrav vid delad slakt. Men det kommer att ta tid innan effekterna av dessa åtgärder för fullt genomslag.

 

Elina Lahti, Helena Höök

Elina Lahti är epidemiolog vid SVA.

Helena Höök är laboratorieveterinär vid SVA.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *