Parasitkalendern – the complete collection!

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someonePrint this page

Vi har från den 1 december ända fram till julafton försett er läsare med en parasit om dagen. Det känns som att vi har haft ömsesidig glädje av detta och vi tänker därför bjuda på den kompletta samlingen i en och samma artikel så ni kan frossa loss på parasiter även när kalendern stänger.

Så i kronologisk ordning …


Lucka 1 – Spolmask

Spolmask hos en valp.

Spolmask hos en valp. Foto: Dan Christensson/SVA

Visste du att hos 95 procent av alla vuxna hundar i Sverige påvisas inga parasiter? Men hos cirka tre procent av hundarna hittas spolmask. Framförallt i uppfödningsmiljö kan det byggas upp ett högt smittryck som kan orsaka problem för valpar.

Här kan du läsa mer om spolmask hos hund: http://www.sva.se/djurhalsa/hund/parasiter-hos-hund?lid=24994


Lucka 2 – Noskvalster

Noskvalster.

Noskvalster. FOTO: Dan Christensson/SVA

Noskvalster har endast påträffats hos hund. Förekomsten av kvalstret förefaller ha minskat jämfört med för 15 år sedan då cirka 20% bedömdes vara infekterade. Kvalstren överförs från hund till hund genom närkontakt.

Kvalster i näsan får mig att rysa.
Och hunden själv, den börjar fnysa.
Vid nära kontakt kilar krypen över
Till nästa nos som ger vad de behöver …

Här kan du läsa mer om noskvalster: http://www.sva.se/djurhalsa/hund/parasiter-hos-hund/noskvalster-hund


Lucka 3 – Bandmask

Bandmaskägg - men vilken bandmask det är vet vi inte.

Bandmaskägg – men vilken bandmask det är vet vi inte bara från mikroskopbilden. FOTO: Bodil Christensson/SVA

Bandmaskägget du ser på bilden kommer från hund. Det härrör förmodligen från en relativt harmlös Taenia-art men ägg från rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis) ser likadana ut så man kan inte säga säkert. Undersökning för rävens dvärgbandmask kan göras på träck, och då påvisar man DNA från masken (PCR-metod).

Vi hade en gång ett rim
men rimmet gick att missförstå
så det fick i papperskorgen gå …

Här kan du läsa mer om analysen för rävens dvärgbandmask: http://www.sva.se/analyser-och-produkter/analyser-av-djur-och-foder/hund/ravens-dvargbandmask


Lucka 4 – Styngfluga

Styngflugelarver på hästmage

Styngflugelarver på hästmage FOTO: SVA

Styngflugan, Gasterophilus sp, lever på en kort period på sommaren. Dess larver övervintrar i hästens mage/tarm (olika arter). Efterföljande sommar följer larverna med avföringen ut och utvecklas så småningom till nya flugor. På denna bild ses ovanligt många larver. Larvstadier av parasiter kan inte påvisas i träckprov.

Hela vintern lång
I hästens mages prång.
Fluglarver vilar i frid
I väntan på sommartid
.

Här kan du läsa mer om styngflugor: http://www.sva.se/djurhalsa/hast/parasiter-hos-hast/invartes-parasiter-endoparasiter-hast#styngflugor


Lucka 5 – Trikiner

Trikinlarver från gris.

Trikinlarver från gris. FOTO: Dan Christensson/SVA

I Sverige påvisas varje år två till sju fall av trikiner hos vildsvin. Även björnkött kan innehålla trikiner. Larverna dör vid upphettning till 68 grader. Djupfrysning är däremot en osäker metod för att avdöda trikiner.

Här larver ses av Trichinella.
På SVA du analys kan beställa.
Larverna finns i muskulatur
Hos vildsvin, björn och andra djur.

Här kan du läsa mer om trikiner: http://www.sva.se/djurhalsa/gris/zoonoser-gris/trikiner-gris


Lucka 6 – Tropisk hjärtmask

Tropisk hjärtmask på hund.

Tropisk hjärtmask på hund. FOTO: Dan Christensson/SVA

Tropisk hjärtmask, Dirofilaria immitis, är en stor mask som lever i hjärtat. Masken sprids med myggor som vi faktiskt har även i Sverige. Eftersom larvstadierna kräver värme under en längre tid än vad en genomsnittlig svensk sommar erbjuder finns Dirofilaria ännu inte etablerad i Sverige. Detta är en parasit man ska tänka på när man reser med sin hund eller importerar hundar från varmare delar av Europa.

Här kan du läsa mer om hjärtmask: http://www.sva.se/djurhalsa/hund/infektionssjukdomar-hund/dirofilarios-hjartmask-dirofilaria-immitis-hund


Lucka 7 – Lus på svin

Blodsugande lus på svin.

Blodsugande lus på svin. FOTO: Dan Christensson/SVA

Hematopinus suis parasiterar på svin och kan orsaka kraftig klåda. Man kan ana från bilden att lössens framände är spetsig vilket är typiskt för blodsugande löss. Päls-/fjäderätande löss är mera trubbiga framtill. Alla löss är värddjursspecifika och överlever endast en kortare tid utan sitt värddjur.

Genom en springa i ladans vägg,
lyser månen på lusens skägg,
trynet på grisen blänker,
där den boning åt lusen skänker.

Här kan du läsa mer om löss (och skabbkvalster) hos gris: http://www.sva.se/djurhalsa/gris/hudsjukdomar-gris/skabb-och-loss-gris


Lucka 8 – Spolmask

Spolmaskägg som kläcks.

Spolmaskägg som kläcks. FOTO: Dan Christensson/SVA

Spolmaskägget på bilden kommer från gris. Masken är nära besläktad med den som infekterar människa. Visste du att en spolmaskhona kan producera mellan två hundra tusen och en miljon ägg per dag?! Äggen lever länge i miljön och de avdödas inte med vanliga desinfektionsmedel. I grisens tarm kläcks ägget och ut kommer en larv som vandrar genom lever och lunga innan den kommer tillbaka till tunntarmen där den växer för att bli en cirka 40 cm lång mask.

Nasse i stians halm mår skräp,
har fått en parasit på släp,
Nasse sin spolmask känner,
de är ej goda vänner.

Här kan du läsa mer om spolmask hos gris: http://www.sva.se/djurhalsa/gris/tarmsjukdomar-gris/inalvsparasiter-gris


Lucka 9 – Stora blodmasken

Stora blodmasken.

Stora blodmasken. FOTO: Eva Osterman Lind/SVA

På bilden ses huvudänden av stora blodmasken, Strongylus vulgaris, hästens farligaste parasit. Två runda tänder ses i den stora munhålan – tändernas närvaro och utseende används för att skilja de tre arterna av stor blodmask från varandra. Förekomsten av S. vulgaris tycks öka trots att masken inte är resistent mot något avmaskningsmedel. Det är viktigt att odla för stor blodmask när träckprov tas på våren; även i prov som knappast innehåller några ägg kan stor blodmask finnas.

Hästen har en tveksam vän
känd som stora blodmasken.
Är alls inte glad och käck
sprids på mark med värdens träck.

Här kan du läsa mer om stora blodmaskar hos häst: http://www.sva.se/djurhalsa/hast/parasiter-hos-hast/invartes-parasiter-endoparasiter-hast#storablodmaskar


Lucka 10 – Isospora

Isospora.

Isospora. FOTO: SVA

Koccidier av Isospora kan infektera hundar och katter. Det är dock inte samma arter som drabbar hund och katt. Problem med dessa encelliga parasiter ses framförallt hos valpar och kattungar, speciellt i uppfödningsmiljö. En större mängd koccidier kan ge upphov till diarréer. Det är viktigt med god hygien, t ex avlägsna träck så ofta som möjligt för att förebygga problem med koccidios.

Moran Dora Isospora
hon är magens kommandora.
Frossar själv på oocyster
katten lämnas smal och dyster.

Här kan du läsa mer om Isospora hos katt: http://www.sva.se/djurhalsa/katt/parasiter-hos-katt?lid=25118


Lucka 11 – Leverflundra

Liten leverflundra på nötkreatur.

Liten leverflundra på nötkreatur. FOTO: Dan Christensson/SVA

Dessa fina ägg kommer från liten leverflundra, Dicrocoelium dendriticum. Det är en vanligt förekommande parasit hos till exempel får. Hos får ger masken vanligtvis inte upphov till symtom medan däremot alpacka har visat sig vara väldigt känslig för liten leverflundra. Dicrocoelium har en av de mest intressanta livscyklerna där både en liten landsnäcka och en myra ingår. När myran infekteras blir dess centrala nervsystem påverkat så att myran ändrar sitt beteende.  Den kryper då upp och fäster sig längst upp på ett grässtrå. På så vis kan den lätt bli uppäten av ett nytt värddjur som betar gräs.

Flundran vandrar till leverns loft,
där han har bo och fäste.
Gräver sin gång i organets stoft,
äter sig fram i sitt näste.

Här kan du läsa mer om den lilla leverflundran hos nötkreatur: http://www.sva.se/djurhalsa/notkreatur/endemiska-sjukdomar-notkreatur/parasitsjukdomar-notkreatur/lilla-leverflundran-notkreatur


Lucka 12 – Hårmask

Ägg av hårmask.

Ägg av hårmask. FOTO: Bodil Christensson/SVA

Ägg av Capillaria, hårmaskägg har ett karakteristiskt utseende med små knoppar på sidorna (pil). C. aerophila (syn Eucoleus aerophila) är tre till fyra cm långa och lever i luftvägarna hos hund och katt. Även denna parasit har en mellanvärd, nämligen daggmask. Vid kraftig infektion kan ett infekterat djur få hosta på samma sätt som vid infektion med lungmask, Crenosoma vulpis.

Hårmask alias Capillaria
vill man kors i allsindar ha.
Bort från magen på den katt
som rastar sig i din rabatt.

Här kan du läsa mer om hårmask och andra luftvägsparasiter hos hund: http://www.sva.se/djurhalsa/hund/parasiter-hos-hund/luftvagsparasiter-hund


Lucka 13 – Lus(se) katt

Lus(se)katt.

Lus(se) katt. FOTO: Bodil Christensson/SVA

Denna art av lus går endast på kattdjur. Käkarna är välutvecklade för att kunna tugga sönder hårstrån. Löss hos katt tycks inte vara lika vanligt förekommande som löss hos hund. Felicola kan ibland påträffas hos gamla nedsatta katter där de framförallt ses på huvud, nacke och svans.

Lucia sig närmar med lätta fjät
katten sig kliar på magen.
Ligger och våndas i matte-knät
av krypet som heter som dagen.

Här kan du läsa mer om både parasiter hos katt och hund och om behandling:

https://lakemedelsverket.se/upload/om-lakemedelsverket/publikationer/information-fran-lakemedelsverket/2014/Information_fran_Lakemedelsverket_supplement_2014_webb.pdf


Lucka 14 – Hakmask

Hakmask.

Hakmask. FOTO: Bodil Christensson/SVA

Hakmask, Uncinaria stenocephala, hos hund eller …?

Hakmaskägg liknar nämligen ägg från parasiter som finns hos andra djur, t ex blodmask hos häst och trichostrongylida maskar hos får. Det betyder att hundar som äter avföring från annat djur innan provtagning kan misstas för att vara infekterad med hakmask. Vi rekommenderar därför att hund alltid ska vara kopplad/ha munkorg under 1-2 dygn innan provtagning.

Hakmaskar är parasiter
som lungorna och tarmar biter.
Vill du inte se dem mera
avmaska och vaccinera.


Lucka 15 – Hundens lungmask

Lungmask på hund.

Lungmask på hund. FOTO: Eva Osterman Lind/SVA

SVA påvisar hundens lungmask i cirka 10% av proven som undersöks med den frågeställningen. Hundar med hosta bör undersökas för lungmask. Crenosoma har olika arter av sniglar som mellanvärd och hunden infekteras när den äter en snigel innehållande larvstadier. På bilden ses den typiska framänden av Crenosoma. Strax ovanför har några ägg kommit ut. Ser du att varje ägg innehåller en larv (pil)? Äggen kläcks längs vägen i tarmen och i provet letar vi larver.

Här kan du läsa mer om lungmask och andra luftvägsparasiter hos hund: http://www.sva.se/djurhalsa/hund/parasiter-hos-hund/luftvagsparasiter-hund


Lucka 16 – Torskmask

Torskmask i torskfilé.

Torskmask i torskfilé. FOTO: Anders Alfjorden

Torskmasken, Pseudoterranova decipiens, är en rundmask, nematod, tillhörande familjen Anisakidae. Den har säl som huvudvärd och är alltså egentligen en sälmask. Den infekterar också fisk som då utgör mellanvärdar. I infekterad fisk påträffas masken i muskulaturen, fritt i bukhålan eller i organ som till exempel levern. Maskarna kan variera i färg från ljust gula till mörkt bruna. Parasiten kan bli fyra till sex cm lång och ett par millimeter tjock. Ofta ligger masken krökt i S-form i muskulaturen. Gamla och döda larver av parasiten inkapslas till en brun klump.

Liten torsk i böljan blå
Dessa parasiter få
Kallas torskmask men likväl
Slutvärden är faktiskt säl

http://www.sva.se/djurhalsa/fisk/sjukdomar-hos-fisk/torskmask-fisk


Lucka 17 – Brun hundfästing

Brun hundfästing.

Brun hundfästing. Foto: Ulrika Forshell/SVA

Den bruna hundfästingen (Rhipicephalus sanguineus) hör hemma i medelhavsområdet, det vill säga värme och luftfuktighet som motsvarar svenskt inomhusklimat. Den tillbringar upp till 97 procent av sitt liv utanför sitt värddjur men håller sig i närheten för att kunna ta sig nödvändiga blodmål för att fullgöra sin livscykel.

För att komma tillrätta med ett angrepp av brun hundfästing krävs ibland att  skadedjurssanerare kontaktas. Dessutom måste hushållets hund behandlas med fästingmedel under några månader, och noggranna rutiner införas för att undvika smitta till andra hushåll.

I varmare land den trivs som bäst
Från resan blir den en objuden gäst
I hundens koj en reproduktionsvärsting
Vi kallar den brun hundfästing

Läs mer om den bruna hundfästingen: http://www.sva.se/djurhalsa/hund/parasiter-hos-hund/brun-hundfasting


Lucka 18 – Gäddbandmask

Gäddbandmaskens dynt på en lever - i det här fallet dock på en lake.

Gäddbandmaskens dynt på en lever – i det här fallet dock på en lake. FOTO: Marlene Areskog/SVA

Triaenophorus spp är bandmaskar som har gädda som huvudvärd, övriga fiskar som mellanvärd och som förekommer i både sött- och bräckt vatten i tempererade områden som Europa och Nordamerika.

T. nodulosus finner man ofta inkapslad som vita cystor, så kallad dynt, i levern på abborre, lake med flera arter. Cystorna påverkar leverns funktion och därigenom fiskens kondition om fisken är kraftigt infekterad.

Parasiten anses inte påverka människor.

På vårt julbord fin paté
utav gädda, tur väl é
att den lilla masken arm,
rensats bort med gäddans tarm.

Läs mer om gäddbandmask här: http://www.sva.se/djurhalsa/fisk/sjukdomar-hos-fisk/gaddbandmask-triaenophorus-spp-fisk


Lucka 19 – Hundens dvärgbandmask

Bandmask på hästlever.

Bandmask på hästlever. FOTO: Staffan Tamm/SVA

På bilden ses en lever med blåsor av Echinococcus granulosus. Larvstadierna utvecklas hos häst som är mellanvärd för bandmasken. Fyndet påträffades hos en häst som importerats från Wales.

Häststammen (genotyp 4) av E. granulosus har hunddjur som värddjur, dvs i hunddjurets tarm finns den långa segmenterade masken. Stammen som går på häst (G4) kan inte infektera människa.

Bandmaskens väg är lång
genom tarmens mörka gång
som otäck larv den kryper
innan den ut i träck dryper

Hundens glupande aptit
på det mesta utom parfit
gör att den till slut så
målet på sin resa nå.

Läs mer om hundens dvärgbandmask: http://www.sva.se/djurhalsa/hund/parasiter-hos-hund/hundens-dvargbandmask-hund


Lucka 20 – Kattloppa

Kattloppa.

Kattloppa. FOTO: Disa Eklöf/SVA

Eftersom katter ha olika sorters loppor, till exempel loppor från grävling, fåglar, igelkott, katt, hund med mera, och behandlingen skiljer sig åt beroende på vilken typ av loppa det rör sig om så är det viktigt att låta artbestämma de loppor som du eventuellt hittar på din katt.

Om katten börjar hoppa
kan den mött en loppa.
Viktigt att bestämma sort
innan loppan saneras bort.

Mer om kattloppor finns att läsa här: http://www.sva.se/djurhalsa/katt/parasiter-hos-katt/loppor-katt


Lucka 21 – Ålens simblåsemask

Ålens simblåsemask - Anguillicola crassus.

Ålens simblåsemask – Anguillicola crassus. Foto: SVA

I ålens, Anguilla anguilla , simblåsa kan man hitta parasiten Anguillicola crassus, eller ålens simblåsemask, som är en nematod (rundmask). Parasiten är en nykomling i Europa, de första fallen konstaterades i Tyskland och Italien 1982, senare har den spritt sig vidare och förekommer numera också hos oss.

Ålen på vart julbord fanns
Hotad art nu fått dispans.
Tampas ändock med patrask,
angrips av simblåsemask

Du kan läsa mer på:
http://web.abo.fi/instut/fisk/Swe/Parasiter/anguillicola.htm
eller:
http://www.frammandearter.se/5arter/pdf/Anguillicoloides_crassus.pdf


Lucka 22 – Rävens dvärgbandmask

Rävens dvärgbandmask.

Rävens dvärgbandmask. FOTO: SVA

Rävens dvärgbandmask, Echinococcus multilocularis, är en bandmask som kan smitta till hund och katt. Denna parasit förekommer lokalt i stora delar av Europa, framförallt i Central- och Östeuropa inklusive Baltikum.

Huvudvärdar smittas genom att äta upp inälvorna från en smittad smågnagare (mellanvärd). Huvudvärdar smittas inte genom att få i sig parasitägg. Huvudvärden blir inte sjuk.

Huvudvärden kan bli fri från parasiten med hjälp av avmaskning med preparat som innehåller praziquantel. Ytterligare säkerhet uppnås om behandlingen upprepas inom några dagar.

I den minsta tomtens ask
ryms det blott en dvärgbandmask.

http://www.sva.se/djurhalsa/zoonoser/ravens-dvargbandmask?lid=37556


Lucka 23 – Skabb på get

Get med Psoroptes ovis.

Get med Psoroptes ovis. FOTO: SVA

Löss och skabb är ektoparasiter. Ektoparasiter kan orsaka klåda och irritation hos drabbade djur.

Löss i olika former är ganska vanliga på getter framförallt under stallsäsongen. Skabb är mer sällsynt och det är kanske framförallt benskabb (Chorioptes bovis var caprae (syn. Choriptes caprae)) som ses i Sverige.

Sarcoptes scabiei och Psoroptes ovis är två former av skabb som normalt inte finns på svenska getter och båda är anmälningspliktiga. Geten på bilden har drabbats av Psoroptes ovis.

Psoroptes ger symtom i form av krustor, håravfall och intensiv klåda främst på skuldror och rygg men även i ansikte, öron och nacke.

Stackars geten snart är naken
Tomten säg mig, vad är haken?
Ska jag skicka prov till labb?
Kanske den har smittsam skabb?

Här finns mer information om ektoparasiter: http://www.sva.se/djurhalsa/get/endemiska-sjukdomar-hos-get/ektoparasiter-get


Lucka 24 – Laxlus

Laxlus.

Laxlus. FOTO: SVA

Laxlusen, Lepeophtheirus salmonis, lever på att äta hud, slem och blod på fisken och kan, om de är tillräckligt många, orsaka stora sår på fisken.

Den sprider sig framförallt om och när det förekommer stora mängder lax och laxodlingar är utmärkta källor till ökad smitta. En annan faktor som påverkar smittspridningen är ökade vattentemperaturer.

I Sverige förekommer laxlus på västkusten men den finns naturligt på hela norra halvklotet.

Midvinterhavets köld är hård,
laxen gnistra och glimma.
Kliar sig mot västkustskärgård
Sargande bett förnimma.

I var stuga på torra land
Tändes nu juleljusen.
Men på laxen vid enslig strand
tuggar den lilla lusen.

Läs mer här: http://www.vetinst.no/sykdom-og-agens/lakselus


Slutet gott, allting gott

Vi hoppas att vi nästa år kan bjuda på en minst lika spännande och intressant julkalender. Har ni idéer eller önskemål får ni gärna kommentera nedan så samlar vi in inspirationsmaterialet.

God fortsättning.

Redaktionen

Redaktionen för svavet.sva.se finns på staben för kommunikation vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someonePrint this page

4 kommentarer

Erika Chenais

nästa år måste det väl bli en epizootikalender!

Svara
Cecilia Danielsson

Hej! Först nu då jag sitter på ett tåg blev det av att jag kollade igenom er parasitkalender.. Helt underbar . Välgjord och jättekul. Och nyttigt.. Lussekatten och laxlusen var extra bra. Tack!

Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *