Utsöndrande kor är vtec O157:H7:s källa

SRB SLB kor i ligghall för lösdrift. Foto: Bengt Ekberg/SVA
Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someonePrint this page

I en annan specialartikel om vtec beskrivs hur vtec O157:H7 utsöndras av svenska nötkreatur utan att de själva visar symptom. Smittan kan sedan överföras till människor på flera sätt. Det kan ske genom direktkontakt med djur, opastöriserade mjölkprodukter eller via kött som kontaminerats i samband med slakt. (Artikeln tidigare publicerad i pappersversionen av SVAvet, nr 1/2-2015)

Risken för smitta kan minskas genom god hygien vid djurkontakt och slakt. Det är dock inte alltid tillräckligt med korrekt livsmedelshantering när det gäller vissa produkter, exempelvis kallrökta charkuterier och opastöriserade ostar. På senare tid har man även uppmärksammat risken att smittas efter att ha ätit grönsaker, eller andra grödor, som vattnats med förorenat vatten. Och människor har insjuknat efter att ha badat i vattendrag i närheten av betande kor som utsöndrat bakterien. I Sverige smittades exempelvis minst 135 personer i det stora ”Salladsutbrottet” under 2005, där sallad vattnades med vatten som förorenats av gödsel från kor som betat uppströms.

Hur lösa problemet?

Om vi kunde identifiera gårdar med smitta och vidta åtgärder för att förhindra spridning samt sanera smittan skulle man kunna angripa alla dessa smittvägar vid sjukdomens källa, de utsöndrande djuren.

I dagsläget kan vi genom effektiv miljöprovtagning avgöra om en gård är positiv, men eftersom gårdar både kan infekteras och göra sig av med smittan under loppet av några veckor, eller månader, är det svårt att få grepp om förekomsten av positiva besättningar. Det finns dock exempel på hur man genom samarbete mellan human- och veterinärmedicin kraftigt lyckats minska antalet personer som smittas av vtec inom en specifik region.

Under 2008 uppmärksammade man på Smittskyddsinstitutet (nuvarande Folkhälsomyndigheten) en kraftig ökning av antalet diagnostiserade fall i Halland. Efter en epidemiologisk utredning riktades misstankarna mot en lokal köttproducerande besättning med eget slakteri och försäljning av kött och charkuterier. Den epidemiologiska utredningen indikerade att den stora gårdens kor varit positiva under en längre tid då den aktuella stammen påträffats hos insjuknade personer sedan 2006.

I samarbete med distriktsveterinär som även representerade Livsmedelsverket, veterinärer från Svenska Djurhälsovården, länsveterinär, representanter från SVA samt SLU genomfördes en provtagning där man kunde koppla gården till de insjuknade personerna. Baserat på dessa resultat utformades sedan, tillsammans med djurägaren, ett åtgärdsprogram designat för att omedelbart minska spridningen till människor men även för att långsiktigt minska förekomsten, samt sanera smittan i besättningen. Redan när de första åtgärderna infördes såg man en minskning av antalet insjuknade människor i regionen och cirka ett år senare var hela besättningen fri från smittan.

Nya projekt för att fylla kunskapsluckor

Det nya nationella strategidokumentet pekar ut vikten av att utreda hur vi kostnadseffektivt kan bekämpa vtec genom hela kedjan. Men i dokumentet identifieras även viktiga kunskapsluckor som behöver fyllas för att kunna implementera effektiva åtgärder på gårdsnivå. Bland annat behöver vi förstå vilka faktorer som påverkar utsöndring av bakterien hos enskilda djur, samt hur länge bakterien utsöndras på besättningsnivå. Dessa faktorer kommer att undersökas närmare i det nyligen uppstartade doktorandprojektet ”Riskfaktorer för utsöndring av E. coli O157:H7 hos svenska nötkreatur”, som drivs av SLU i nära samarbete med SVA och Svenska Djurhälsovården. Målsättningen är att studera vad som skiljer besättningar med höga nivåer av vtec och många högutsöndrande individer mot besättningar där bakterien endast förekommer i låga nivåer eller inte alls. Utsöndring av bakterien är en komplex företeelse som utöver egenskaper hos den specifika stammen av vtec misstänks kunna påverkas av skillnader mellan kor och omgivningsfaktorer.

I projektet kommer misstänkt positiva besättningar att besökas och provtas för vtec, samtidigt som information om gården samlas in. Bland annat kommer en välfärdsbedömning att utföras på gården och skötselrutiner och djurägarens attityder kartläggas genom intervju. På gårdar med smitta kommer provtagning av individuella djur att ske för att studera samband mellan förekomst av bakterien och individuella välfärdsfaktorer, skillnader i tarmflora och utsöndring av kortisol. Detta projekt kompletterar pågående studier om smittöverföring, både lokalt och från ett större perspektiv. Det kommer förhoppningsvis att tillföra viktig information både gällande förebyggande arbete och vid utformning av åtgärder i positiva besättningar.

Redaktionen

Redaktionen för svavet.sva.se finns på staben för kommunikation vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *