Överförbar resistens mot kolistin

I november 2015 rapporterades en ny typ av överförbar resistens mot kolistin hos bakterier från djur och människor i Kina. Kolistin är ett antibiotikum som idag är mycket viktigt för humansjukvården. Men kolistin används också till djur. Med anledning av fynden har den Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) inlett en ny riskvärdering av användningen av kolistin till djur.

Sedan tidigare är det känt att bakterier kan bli resistenta mot kolistin genom mutationer i bakteriens kromosom. Den typen av resistens är inte överförbar mellan bakterier. Det som nu upptäckts är en typ av kolistinresistens, orsakad av en gen som kallas mcr-1. Resistensgenen sitter på plasmider som kan föras över mellan olika bakterier. Det innebär att resistens lättare kan spridas mellan djur, och till bakterier hos människor. Överförbar resistens hos bakterier från djur är därför en större risk för ökande antibiotikaresistens än vad mutationer i kromosomen är.

I många decennier användes polymyxiner, till vilka kolistin hör, i stort sett bara till lokalbehandling inom humansjukvården. Risken för biverkningar med allmänbehandling ansågs vara för hög och det fanns andra antibiotika att välja på. Men med ökande förekomst av multiresistens hos gramnegativa tarmbakterier i sjukvården är ibland kolistin det enda alternativ som återstår.

En kolistinprodukt godkänd för svenska djur

I Sverige finns en produkt med kolistin godkänd för användning till djur. Indikationen är behandling av nyligen avvanda grisar med diarré, och medicineringen sker via vatten till hela kullen. Idag finns ingen alternativ produkt för sådan användning på den svenska marknaden. I andra länder används kolistin också till kycklingar och kalvar. Inom EU varierade användningen 2013 mellan 0 och 26,8 mg per kg skattad levandevikt djur i respektive land. I Sverige var motsvarande siffra 0,13 mg/kg. Användningen var högst i Spanien, Italien, Portugal, Tyskland och Ungern.

Polymyxin B är en substans som är mycket lik kolistin och som ingår i läkemedel för lokalbehandling av öron och ögon. Vanligast är användning till hund. Under 2015 motsvarande försäljningen av sådana produkter i Sverige 20 förpackningar per 1 000 hundar.

Rapporten från Kina från november 2015 beskrev förekomst av mcr-1 hos Escherichia coli från gris, från gris- och kycklingkött (kring 20 procent) och hos Enterobacteriaceae från människa (kring 1 procent). Sedan dess har mcr-1 rapporterats från många länder och på nästan alla kontinenter. I de flesta fall tycks förekomsten vara mycket låg, men några studier sticker ut. Till exempel rapporteras från Frankrike en hög förekomst i ett material från gödkalv, och en ökande förekomst hos kalkon.

Resistensen är inte ny

Olika rapporter visar att genen mcr-1 förekommer på olika plasmider; i flera fall ihop med gener för resistens mot andra antibiotika. Detta innebär att förekomst av genen kan gynnas inte bara genom användning av kolistin, utan också av andra antibiotika.

Idag vet vi att mcr-1 inte är något nytt. En studie från Kina visar att genen förekom sporadiskt hos E. coli hos kyckling redan i början av 80-talet. Men från 2008 har förekomsten ökat till 30 procent. Det hittills ”äldsta” fyndet inom EU är från gödkalv 2005.

Personer som rest i Asien

Folkhälsomyndigheten rapporterade i februari 2016 om två fynd av mcr-1. I båda fallen handlade det om personer som rest i Asien. De visade inga symptom på sjukdom.

Vad gäller djur och livsmedel så har SVA gått igenom resultaten av känslighetsbestämningar av mer än 2 500 bakterieisolat som undersökts inom ramen för övervakningsprogrammet Svarm under 2011-2015. Övervägande delen av undersökningarna rör prover från friska djur vid slakt. Förekomst av genen mcr-1 har undersökts hos de isolat som varit resistenta. Alla resultat har varit negativa.

Undersöker förekomst av mcr-1

Övervakningen vid SVA fortsätter. Från december 2015 undersöks också eventuell förekomst av mcr-1 hos E. coli som isoleras från lantbrukets djur i klinisk diagnostik. Resultaten så långt talar för att mcr-1 är ovanligt bland Enterobacteriaceae från djur och människor i Sverige.

På uppdrag av EU-kommissionen värderade EMA 2013 användningen av kolistin till djur. Bedömningen blev att risken för att användning till djur skulle påverka folkhälsan var låg. Men då var endast icke-överförbar resistens känd. Kommissionen har därför bett om en ny värdering som ska presenteras i juni 2016.

Många pusselbitar saknas

Sedan den första publikationen om mcr-1 har mycket ny kunskap tillkommit. Men många pusselbitar saknas också. Helt säkert pågår mycket aktivitet i forskningslaboratorier runt om i världen. Svenska myndigheter samverkar i frågan, övervakar och följer läget i vetenskaplig litteratur.

Fynden av bakterier med överförbar kolistinresistens utgör ingen överhängande risk för folkhälsan, men är bekymmersamt på lång sikt. I avvaktan på EMA:s bedömning och mer kunskap är det klokt att bara använda kolistin till djur när andra antibiotika inte är lämpliga. Användningen bör baseras på tester av antibiotikakänslighet.

Christina Greko, laborator, SVA

Redaktionen

Redaktionen för svavet.sva.se finns på staben för kommunikation vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *