Ibland berättar personer som drabbats av sjukdom orsakad av vtec att de besökt ett lantbruk. De kan också på andra sätt, direkt eller indirekt, ha blivit smittade i närheten av en gård med djur. (Artikeln tidigare publicerad i pappersversionen av SVAvet, nr 1/2-2015) Uppkommer sådana misstankar tar smittskyddsläkaren i länet kontakt med länsveterinären och med… Läs mera »
Smittspårning är det epidemiologiska arbete som görs för att lista ut var smittan kom ifrån och hur den sjuke smittats när någon fått en infektionssjukdom. Smittspårning är viktigt både för att snabbt kunna stoppa spridningen av smitta till fler, och för att förhindra framtida smitta från samma eller liknande källor. (Artikeln tidigare publicerad i pappersversionen… Läs mera »
Ehec sprids vanligen via gödselförorenade livsmedel. Flera olika livsmedel har rapporterats orsaka sjukdomsutbrott, till exempel opastöriserad mjölk och yoghurt, kallrökt salami, medvurst, rostbiff och hamburgare, men även vegetabilier som sallad och groddar, samt opastöriserad äppeljuice gjord på fallfrukt. (Artikeln tidigare publicerad i pappersversionen av SVAvet, nr 1/2-2015) Bakterien utgör en svårhanterad utmaning för livsmedelssäkerhet. Den… Läs mera »
Livsmedelsverkets undersökning av nötkött på den svenska marknaden visar att det fanns vtec i tretton procent av proverna. (Artikeln tidigare publicerad i pappersversionen av SVAvet, nr 1-2-2015) Livsmedelsverket har under de senaste åren också deltagit i flera utredningar av utbrott av ehec med olika livsmedel som misstänkt smittkälla, till exempel dåligt stekt köttfärs, opastöriserad mjölk… Läs mera »
Ett sätt att minska risken att människor blir sjuka i ehec är att minska förekomsten av vtec O157 bland nötkreatur. Men hur kan man veta om en besättning är smittad utan att provta varje enskilt djur? Och hur förhindrar man på ett smart sätt att nya besättningar smittas? (Artikeln tidigare publicerad i pappersversionen av SVAvet,… Läs mera »
I en annan specialartikel om vtec beskrivs hur vtec O157:H7 utsöndras av svenska nötkreatur utan att de själva visar symptom. Smittan kan sedan överföras till människor på flera sätt. Det kan ske genom direktkontakt med djur, opastöriserade mjölkprodukter eller via kött som kontaminerats i samband med slakt. (Artikeln tidigare publicerad i pappersversionen av SVAvet, nr… Läs mera »
När vi hör talas om vtec, ofta som ”ehec”, är det för att den orsakar sjukdomsfall och utbrott bland människor. Men egentligen har de flesta typer av vtec sin naturliga hemvist i tarmen på idisslare som nötkreatur och får, som inte blir sjuka av dem. Vid analys av prover kan det vara svårt att bedöma… Läs mera »
Vid laboratorierna på SVA och Folkhälsomyndigheten pågår ett tätt samarbete kring vtec. Inom ett tidigare projekt, finansierat av MSB, har de bägge myndigheterna haft möjlighet att på djupet karaktärisera vtec-isolat, samt göra detaljerade jämförelser av vad som påvisas hos människa respektive djur. (Artikeln tidigare publicerad i pappersversionen av SVAvet, nr 1/2-2015) Genom karaktärisering kan man… Läs mera »
E-coli-bakterier finns i alla varmblodiga djurs och människors tarmar och de behövs för matsmältningen. Men det finns också en mängd varianter av E. coli som har förmåga att orsaka sjukdom och att till exempel bilda giftet verotoxin. (Artikeln tidigare publicerad i pappersversionen av SVAvet, nr 1/2-2015) När ehec uppmärksammades första gången i Sverige, på grund… Läs mera »
(Artikeln tidigare publicerad i pappersversionen av SVAvet, nr 1/2-2015) Den här serien specialartiklar på SVAvet handlar om bakterier vars namn förkortas med de lite kryptiska beteckningarna ehec och vtec. Det är skrivet av experter inom olika områden och utifrån varierande infallsvinklar. Det är anledning till att de båda begreppen ehec och vtec används om vartannat. Begreppen… Läs mera »
